när vänjer man sig?

Fast jag vet hur det slutar så målar jag ändå alltid upp världens bild av allt !

Jag trodde inte, inbillade mig inte ens förrän igår att det kunde vara så att du kanske vill träffa mig. Men var slutade det?
Jag sitter fortfarande här och "väntar" fast jag visste redan när du sa det att det bara var ord för stunden. Och alla vet vi orsaken. Det fanns eller rättare sagt det FINNS något "bättre" något som lockar mer, eller snarare någon. Jag garvade bara åt det tills igårkväll/natt men inte längre. Är så jävla less på det här skämtet att det finns inte. Less på att alltid komma i andra,trejde och femte hand. Visst ingen tvingar mig men vad ska jag göra och säga när inget är rätt eller bra. När allt jag gör får mig att må skit och än värre. Bättre blir det inte av att de spelar samma låtar på radion nu som då ! Exakt samma. Nu skiter jag i det här... Skriver säkert mer sen men just nu vill jag bara dränka mina sorger och det tänker jag göra !!!
Tyvärr simmar ju sorger också men det tar mitt rätta jag. Sen har vi ju det där jobbet imorgon också som gör att jag åtminstone borde börja hinka i mig ett gäng med kaffe eller dylikt för att palla med ett dygn till som gåendes För att inte tala om både förtio och artonsårs kalas. Nåja jag kan ju sova på måndag och låta både kropp och själv vila då om själen tillåter det !!!

Nu tycka synd om mig själv och gå härifrån !