söndag, november 11, 2007

det går neråt igen !

När ska allt ta slut? Är så less på det där tjatandet. Jag vet att det bara är av välmening men jag är inte gud jag heller. Jag kan inte hjälpa den som inte vill bli hjälpt. Man kan inte tvinga människor till saker de inte vill. Jag har gett upp mitt sluta snusa också orkar inte just nu. Behöver ventilera och jag behöver ventilera mycket. Det hade kunnat vara en lugn och skön helg men den har varit långt ifrån lugn och sansad. Jag känner verkligen pressen och förväntningarna på mig. Och hur det än är så kommer jag vara kvar här MINST fem år till. Har inte tänkt sabba min utblildning för någon annan skull. Det bara är så. Det handlar om mig och mitt liv också. Det är ingen som frågar mig vad jag känner om det hela. Blev inslängd i något som ingen vill berätta något som helst om. Jag vet ingenting och förväntas att bara stå där leendes och vara glad.

Allt har en gräns och min börjar vara nådd snart. Orkar snart inte längre. Jag
känner den där krypandes känslan. Jag trodde att att jag skulle slippa den iår men den här helgen har gjort att det bara kryper närmre på ännu fortare. Jag trodde verkligen att jag skulle slippa det i år. Slippa helvetet, ångesten och sömnprolemen men icket !

Det är inte meningen helt enkelt. Det är inte meningen att det ska få vara bra någonsin. Det är inte värt det om det är såhär det ska kännas redan. Ingenting är värt något alls. Jag vill bestämma över mitt liv, Ingen annan ska få bestämma över mig och mitt liv. Hur jag bor, var jag bor, med vem jag bor. Jag bestämmer och ingen annnan! Men just nu känns det som att allt görs över mitt huvud, att andra bestämmer eller åtminstone försöker bestämma både åt och över mig. Det är det som ger mig den där känslan, den där klumpen i magen som gör att jag varken kan sova eller känna trygghet längre. Min trygghet som jag byggt upp försvann i ett nafs. BAra sådär för att någon annan bestämmer över mig, över oss.

Fan vad jag bara vill grina och låtsas som att allt är en låtsas värld. Att jag kommer vakna här imorgon med hans trygga armar runt mig och att allt bara är på låtsas. JAg vill bara grina och försvinna bort

Inga kommentarer: