Det är mycket som har talat emot/för mig ikväll.
Jag har rensat min garderob har försökt åtminstone. Och det värsta av allt är att jag bara tycker synd om mig själv ikväll. Sååfiin jag önskar jag vore som dig lika stark och uthållig Porrgurkan lika modig och ha samma kraft som er men jag blev som något mittemellan er. Jag kan om jag verkligen vill men jag ger upp för fort. Jag hoppas och är påväg men tar mig ändå inte till målet för tryggheten stoppar mig. Jag törs aldrig chansa när jag är helt själv när väl kommer till kritan. Jag gjorde det nu med komvux och det såg vi alla hur det gick. När det kom till kritan pallade jag inte. Inte ens det pallade jag. Och ska jag vara riktigt ärlig så för första gången i mitt liv SKITER jag fullkomligt i vad mina fastrar tycker tänker och säger om mig för Agnes är ändå bäst. Jag har insett det nu. Jag kanske gled på ett bananskal i barndomen men det slutade nånstans i tioårs åldern för efter det har det bara gått utför för mig men för henne var det tvärtom. Grattis du har lyckats ! Du är på toppen och jag på botten. . .
Du och Frida slutade som perfekta men jag. Jag blev inget annat än den där. . .
åtminstone i era ögon. Ni kan snacka er fina och låtsas att det inte är så. Men ni kommer aldrig nånstans förstå hur mycket era ord sårar och förstör. Jag säger inte att jag är perfekt det gör jag inte men (det finns alltid ett men) MEN ibland måste man tänka på andra än sig själv och hur man låter och på vilket sätt man framför saker. Jag fick lära mig den hårda vägen. jag fick höra saker jag inte ville höra, jag fick veta saker jag inte ville höra och NEJ de respekterade INTE migh när jag sa att jag itne ville höra men jag fick veta i vart fall ochså kommer det vara hela våra liv. Vare sig vi vill eller inte vill så är tyvärr så att vi ibland får veta saker vi inte vill veta. Jag ville inte heller vata hur det egentligen stod till med min mormor men jag fick veta iaf. Jag ville inte heller veta att min bror slog och blev avsugen på dansgolv ändå fick jag veta det...
That is fucking Life my dear.
det som skrämmer mig mest är att du inte kan ta kritik eller vad det nu än är från mig utan att ta illa upp och det värsta av allt hänga ut mig inför de som du VET tar ditt parti. jag hr blivit sårad i mitt liv men aldrig så sårad som när du tog "hennes" parti...
Jag skulle aldrig hänga ut vare sig dig eller era kufiska intressen för att ställa mig själv i bättre dager men när jag inser att du mer än gärna hade gjort tvärtom så gör det ont. Jävligt ont ! Att du väljer a fucking tramp like her in front of me that never wolud touch another man but the one I love, but still got raped the day before christmas!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar