Dåtid till nutid och tvärtom

Det hände något. Gick från kall till varm för att återgå till kall. Hårdare än sten. Osårbar.  Du kommer aldrig komma åt mig. Inte ens om du försöker. Ingen kan någonsin komma åt mig som de gjorde de första fyra månaderna under högstadiet i sjuan. Tänk att det sitter i fortfarande nästan tjugo år senare. Se er inte som förlåtna. Men jag önskar för allt i hela världen att era barn slipper utsättas för det som ni utsatte mig för. Speciell och egen. Men det är sån jag är, den jag är. Även om jag i era ögon inte var lika mycket värd. Så ska ni veta att jag trots era hån överlevt. Och kommer överleva. Så egentliigen borde jag tacka er. Utan er hadejag aldrig fått insikten om att jag faktiskt har något mer än er. Ryggrad ochsjälvständighet. Något jag hoppas att era barn får, till skillnad från er.

Ingen vet

Som vanligt vet ingen det egentliga skicket. Det är åt skogen men det måste få vara det. Skalet är hårt och stabilt överallt utom här. Min anonyma ventilationsplats där jag får spy min riktiga galla. Gallan om hur lite värd jag är, den om hur någon aldrig någonsin kommer vilja ha mig för den jag har, den om hur jag är less på att alltid komma på andra plats, den om hur ledsen jag egentligen blir innerst inne utan att visa det utåt för att ingen ska få tro att dem kan knäcka mig känslomässigt. Spöa mig fysiskt, jag tar emot tills jag dör. Men den psykiska den där som inte läker...!

Ensam är bäst.

Inser att jag nog ska och bör vara ensam. Inser det när jag börjar greppa efter halmstrån och kommer på mig själv. Inser att jag inte vet vem jag är om det kommer någon och försöker knäcka min nöt. Jag vet vem jag är som bara jag. Men vem är jag med någon? För någon? När jag tappar bort mig själv och springer iväg i tanken. Alldeles för långt bort, för fort. Det fungerar snuskigt bra tills det blir lite mer, lite djupare, lite för mycket av förväntningar från alla andra utom mig själv. Det fungerar till jag börjar fundera djupare. Visst saknar jag någon/något ibland på tisdagkvällar. Alldeles tokigt mycket vissa tisdagar. Men nästa vecka är det helt plötsligt inte lika viktigt. Närhet vill vi alla ha, den som påstår annat ljuger!